302 redirect

En 302 redirect heter "Found" i HTTP-standarden, och därför ser du den ofta som 302 Found i crawlverktyg. Den talar om för webbläsaren att innehållet just nu ligger någon annanstans, men att den ursprungliga adressen fortfarande är den rätta. Google följer omdirigeringen, men uppfattar den som en svag signal och behåller normalt den gamla URL:en som den kanoniska, alltså den adress som visas i sökresultaten.

301 vs 302: vad är skillnaden?

Skillnaden ligger i vilken adress Google ska visa. En 301 redirect är en stark signal om att den nya adressen tar över. En 302 säger motsatsen: den gamla adressen kommer tillbaka. Båda typerna skickar signaler vidare, och Google har uppgett att omdirigeringar i sig inte kostar PageRank. Det som kan gå snett är indexeringen. Använder du 302 vid en permanent flytt kan den gamla URL:en bli kvar i sökresultaten länge. Står en 302 tillräckligt länge kan Google till slut välja att behandla den som permanent, men det är bättre att ge rätt signal från början.

När är 302 rätt val?

En 302 passar när den ursprungliga sidan kommer tillbaka. Det kan vara en webbutik som under vintermånaderna skickar kategorin för trädgårdsmöbler vidare till en säsongssida, en sida bakom inloggning som skickar besökare till inloggningssidan och tillbaka igen, eller ett kort test av två versioner av en kampanjsida. Den nyare koden 307 täcker samma behov och behåller samtidigt metoden i förfrågan, till exempel när ett formulär skickas. Ska hela sajten stängas en kort tid för underhåll är statuskoden 503 rätt val, eftersom den ber Google att komma tillbaka senare.

Vanliga fel

Många CMS och plugins skapar 302 som standard. Därför blir permanenta flyttar ofta tillfälliga, utan att någon har valt det. Crawla din sajt med ett verktyg som Screaming Frog och gå igenom alla 302:or. Fråga för varje enskild: kommer den gamla adressen tillbaka? Är svaret nej ska den ändras till 301. Vår guide om döda länkar visar hur du håller ordning på omdirigeringar och adresser som har fallit bort.